Har budgetkrisen visat att regeringen är oduglig?

Ingen lär ha missat den politiska oreda som utspelar sig för närvarande. Regeringens budget blev fälld för att SD valde att rösta på Alliansen i budgetomröstningen. I den stora uppståndelsen kring detta verkar nästan alla politiker stå och beskylla varandra för krisen, och de flesta utomstående (såsom bloggare och journalister) verkar beskylla alla politiker lika och ber dem sluta tjafsa och börja samarbeta istället. Det kan ju aldrig vara ens fel att två träter, sägs det, som om det vore en naturlag. Men är det verkligen så? Bär alla nödvändigtvis samma skuld för oredan? Och har verkligen båda sidor samma möjlighet, och samma skyldighet, att bryta det parlamentariska dödläget?

Kunde det ha gått annorlunda?

Sedan innan valet, och hela tiden efteråt, har Alliansen lovat att enhälligt rösta på sin budget. Det har de lovat att göra ovillkorligt, och fullkomligt oberoende av vad Löfven gör, och oberoende av hur regeringens budget ser ut eller vilka samarbeten som erbjuds. Även nu, i skrivande stund, står de fast vid att inget hade kunnat få dem att agera annorlunda.

"Vi har förklarat det vi sa tidigare, att vi kommer att rösta för vår budget och att vi inte är beredda att omförhandla vår budget."
--Annie Lööf (källa)

"Vi vill att vår budget ska genomföras, därför tar vi ansvar för att rösta för vår budget. Det vore att svika alliansens väljare att inte rösta för vår politik."
--Anna Kinberg Batra (källa)

Det kan diskuteras hur rimlig den inställningen har varit under de rådande omständigheterna, men det får bli en annan gång. Det verkar i alla fall vara ett ofrånkomligt faktum att Alliansen hade röstat på sin egen budget, helt oavsett hur Löfven hade agerat som statsminister under hösten. Alliansens beslut i omröstningen säger alltså ingenting alls om hur ansvarsfull, samarbetsvillig eller regeringsduglig regeringen har varit.

Vi kan också konstatera ett annat faktum, nämligen att det enda sättet för regeringen att få SD att inte rösta på Alliansens budget hade varit att söka deras stöd genom förhandlingar om invandringspolitiken. Detta förnekar nog ingen, oavsett politiskt läger.

Eftersom Alliansen och SD tillsammans utgör en majoritet i riksdagen så leder dessa två fakta till en lika ofrånkomlig slutsats: Att söka stöd från SD var det enda sättet regeringen ens teoretiskt hade kunnat få igenom sin budget och sluppit krisen.

Låt oss i ljuset av denna slutsats läsa ett citat från Annie Lööf, om budgetkrisen:

"Det här är ett tydligt misslyckande för Socialdemokraterna. Deras regeringsduglighet är verkligen satt på pottkanten och statsministern har misslyckats med att få igenom sin budget."

Vad Annie Lööf inte säger högt här är att "misslyckats med att få igenom sin budget" är synonymt med att Löfven "misslyckats att få stöd från SD", eftersom det var det enda sättet budgeten kunde gå igenom, givet Alliansens stålfasta beslut att rösta på sig själva. Den självklara frågan till Lööf (och andra) lyser med sin mediala frånvaro: Vad hade en duglig regering gjort annorlunda för att undvika detta "tydliga misslyckande"? Det måste ju vara antingen att förhandla med SD eller att trots allt lyckas övertala Alliansen att inte rösta på sin budget, annars går siffrorna inte ihop.

Vissa från Alliansen verkar mena att Löfvens stora misslyckande är att han släppte in MP och V i sin politik, men vi behöver ju bara räkna lite för att se att det är irrelevant. Eller påstår de att Alliansen i så fall hade övervägt att inte rösta på sin egen budget? För annars kvarstår ju faktum att SD oavsett hade behövt övertalas att inte rösta på Alliansens budget.

Budgetomröstningen säger med andra ord ingenting alls om Löfvens kompetens eller ansvarskänsla. Ändå står allianspolitiker och borgerliga ledarsidor och basunerar ut att regeringen visat sig oduglig. De säger inte på vilket sätt, eller vad en dugligare regering hade kunnat göra för att undvika krisen, utan bara upprepar sitt mantra, att "det är regeringen som har ansvar att få igenom sin budget".

Sanningen är den att regeringen under hösten har tvingats in i ett omöjligt läge, där de sedan uppmålas som odugliga vid sitt totalt oundvikliga nederlag. Och om detta inte har varit en utstuderad fälla, så har Alliansen åtminstone flitigt utnyttjat situationen att skapa ett djupt oärligt drev mot regeringen, där de försöker övertala folket att Löfven nu bevisat sig vara oduglig - allt i hopp om att ingen ska räkna lite och inse att regeringen enbart kunde ha varit "dugligare" i budgetfrågan genom att söka stöd hos SD. Hittills verkar de tyvärr ha lyckats.