Är det rätt att kalla SD för nyfascistiskt?

De senaste veckorna har det blivit en del uppståndelse kring det faktum att Stefan Löfven och Magdalena Andersson kallat Sverigedemokraterna för ett nyfascistiskt parti. Från vänsterkanten hörs i huvudsak jubel över att själva statsministern satt ner foten och markerat mot SD. Från högerkanten uppfattar jag mest kritik mot påståendet, som sägs vara ogrundat och historielöst, och inte ge en korrekt eller rättvis bild av SD.

Jag kommer här nedan att låta bli att uttala mig så mycket i själva frågan, eftersom begrepp som fascism eller nyfascism är ganska vagt definierade. Vad jag däremot vill kritisera är motargumenten som hörs här och var, eftersom de sprider en nästan pinsamt trångsynt och okunnig bild av historia, politik och språk.

Jag tänker använda Dick Harrisons motivering som exempel för de som anser att SD inte är fascistiskt, som han beskriver i sin artikel för det borgerliga magasinet Neo:

"Den dag Jimmie Åkesson kallar sig revolutionär, pläderar för korporativism, deklarerar sin dröm om avskaffandet av alla politiska partier utom det egna, poängterar sitt förakt för svaghet, kräver inrättandet ett nytt rasbiologiskt institut, yrkar på att få annektera Åland och organiserar en kraftfull "marsch mot Stockholm" med SD:are i folkdräkt – då finns det skäl att hissa varningsflagg för fascism."

Kraven är minst sagt stränga, och detta för att ens kunna hissa varningsflagg. Själva NSDAP hade i början inte klassats som ens potentiella fascister med detta mått, vilket gott och väl ger skäl att ifrågasätta definitionen.

Men det är något mer än bara att definitionen är snäv som är problemet. Dick verkar fundamentalt ha missförstått hur politik fungerar.

Partier företräder oftast en politisk riktning

Vänsterpartiet kallas ofta socialister, inte minst av sig själva. Ibland (ganska ofta, även av statsministrar) kallas de även kommunister. Är det korrekt? Enligt Dicks resonemang kan ingetdera rimligen kallas sant, för ingenstans skriver ju V några förslag om att avskaffa allt privat ägande av produktionsmedlen. Så varför skriver Dick inga artiklar om denna historiskt felaktiga benämning?

Moderaterna kallar sig liberala, men ingenstans står det att de vill helt avskaffa all offentligfinansierad sjukvård till exempel. Alltså är det väl inkorrekt att kalla dem liberaler, enligt Dick?

Nej, för så fungerar det ju inte. Sanningen är den att ett parti väldigt sällan företräder ett politiskt mål, utan snarare en riktning.

Vänsterpartiet kan faktiskt vara socialister utan att i dagsläget vilja avskaffa all marknadsekonomi och privat ägande av produktionsmedlen, och på samma sätt kan M vara liberaler och fortfarande inte verka för att avskaffa offentligfinansierad sjukvård. Och på samma sätt kan SD vara fascister utan att skriva i partiprogrammet att de vill avskaffa alla politiska partier utom det egna.

Det är väldigt okunnigt att tro att ett fascistiskt parti i dagsläget skulle se likadant ut som ett på 30-talet. Väsentligen alla partier följer sin tid. Det skulle till exempel inte gå hem i dagens Sverige att vilja avskaffa kvinnlig rösträtt, med hänvisning till att kvinnans roll enbart är att föra den egna rasen vidare. Ett fascistiskt parti, liksom ett socialistiskt eller liberalt, måste anpassa sig något efter sin tid för att få folkligt stöd. Ifall samhället sen rör sig åt vänster politiskt, då kommer alla partiers politik följa med, och samma sak om samhället rör sig högerut.

Dessutom inleder nog inget parti sin karriär i riksdagen med att lägga en motion om att avskaffa demokratin. Inte heller NSDAP, denna urbild för fascismen, var ens nästan så radikalt i sitt ursprungliga partiprogram som det blev när samhället drogs dit de ville och partiets politiska riktning kunde följa med förändringen.

Det är skrämmande naivt att tro att ett makthavande SD skulle vara nöjda när de fått igenom sina första förslag, och samhällets normaler förskjutits i deras intoleranta och inhumana riktning. Det räcker därför inte att kolla på konkreta förslag i sakfrågor, såsom Dick verkar göra, utan vi behöver känna igen och förstå deras retorik och samhällsanalys för att bedöma vilken ideologisk värld de här förslagen kommer ifrån.

Dick ger en ungefär lika insiktsfull analys som alla de sverigedemokrater som undrar varför de kallas rasister bara för att de vill minska invandringen till samma nivå som andra EU-länder (som vi ju inte kallar rasistiska). Svaret till såväl Dick som dessa sverigedemokrater är att det inte är sakfrågan som är den kritiska punkten - vår analys måste grunda sig även i motiveringens retorik och det samhällsklimat i vilket åsikten uppstår.

Kort sagt: Vi kan inte befria partiers åsikter i sakfrågor från deras politiska sammanhang, och vi kan inte heller befria dem från den retorik med vilken de bedrivs. Därför behöver inte ett parti vilja inrätta ett nytt rasbiologiskt institut för att förtjäna att kallas fascister. Då får vi en orimligt snäv bild av fascismen som sannolikt inte kommer stämma in på något parti någonsin igen - åtminstone inte innan det är för sent!

Notera att jag dock delar åsikten att vi bör vara sparsamma med vilka vi kallar fascister, för att inte urvattna begreppet. Jag kan även hålla med om att den motivering som just Löfven gav var svag, även om jag sett andra som gett betydligt bättre motiveringar.